Rolig dragkamp.
David och Soran skulle ha dragkamp. De stod rygg mot rygg och delade på en strumpbyxa där de båda trädde ett ben vardera över huvudet och ansiktet. Här kan man flika in att man lugnt kan påstå att ansiktsdragen inte är sig lika när man har en tajt nylonbyxa över fejan. När de på köpet skulle dra åt varsitt håll, endast med hjälp av huvud och kroppstyngd så blev det hela mycket underhållande.
Jag skrattade gott.
Britney-följetongen fortsätter.
Haha hihi haha ho.
F.U.C.K ME.
Tansi.
Man får hyra film i en vecka nu, i min videobutik. Pretty darn good. Den här filmen lånade jag i söndags. Jag visste att Channing Tatum skulle vara med en snabbis i den. Jag blev glad av hans visit.
Nu vill jag dansa.
Fingers crossed!
Det slår aldrig fel!
Jag har för övrigt beställt skor därifrån, om någon undrar. Skönt att det har hunnit bli vinter och jag nu inte kommer få använda dem.
"Accept the good."
Hjälp mig.
Så inte min dag.
1) På lunchen höll jag på att bli påkörd av en traktor med långa tentakler fram. Eller ja, det var ju inte tentakler... Men långa, stora, taggiga grejer som den kan lyfta saker med. Jag och mina kollegor märkte inte att vi hade den bakom oss förrän den var riktigt nära och då hoppade vi till och började springa. Man trodde ju att han skulle sakta ner då, men icke...
2) Sen fick jag ett blogginlägg tillägnat mig. Det var Julia på jobbet som dedikerat sin fredagslåt till mig och hon valde att spela Mortal combat-theme för att jag härom dagen sa att jag gillade den. Jag spelade den högt och det var bra stämning på jobbet. När jag sen skulle förflytta mig några meter över golvet gick jag och småboxades lite i luften (eftersom jag inspirerats av låten och videon) och helt plötsligt slås jag av en brinnande sensation i handen. Jag hade boxat rakt in i en pelare! Smärta! Nu är handen öm och jag tror handleden är vrickad eller nåt... På riktigt.
3) Jag skulle handla en lite sen födelsedagspresent till pappa efter jobbet. Jag parkerade fint i en ficka utanför affären men när jag kommer ut igen har någon parkat precis bredvid mig så att jag inte kommer in i bilen. Tobak-affärs-gubben kommer ut och berättar att han sett ägaren till den dubbelparkerade bilen gå in i den tomma lokalen bredvid. Jag knackar på där och öppnar dörren men gubbarna inuti lokalen hör mig inte. Då kliver jag in några steg och ropar högre. De ser mig, hör mig och en kommer ut för att ta bort bilen. När jag lyfter på fötterna för att kliva ut på trottoaren igen så inser jag att jag sitter fast lite lätt. Jag har gått på nycementerat golv! ("Jaha, det var därför det såg så kladdigt ut!"). Jag ursäktar mig med någon dum kommentar och snubben säger att det är okej. Men hallå, vaddå pinsamt?
Ja. Sen hade jag träning. Tur att jag inte råkade göra något dumt där. Och jag lyckades ta mig hem också. Nu borde ju resten av kvällen vara en lätt match.
Inlägg tillägnat Thomas.
Haha.
Senil?
Igår kom jag inte ihåg min kortkod. Jag testade cirka sex stycken innan jag gav upp och använde nycklen. Sen fick jag ringa hem till mina inte-så-jätteunga-föräldrar och be dem om hjälp. Både mamma och pappa kunde koden.
Imorse mejlade jag pappa en länk till några papper som han skulle skriva ut på jobbet. När han ringde mig vid lunch och berättade att "han skrivit ut 25 ex och att han lagt dem i min brevlåda" förstod jag inte alls vad han snackade om.
Idag glömde jag ÅTER IGEN mina hemma-/garagenycklar i bilen, när jag kom hem, vilket ÅTER IGEN resulterade i att jag inte kunde ta mig in i min lägenhet utan att först be en granne (med garagenyckel) om hjälp.
"Tur" att jag åtminstone mindes koden denna gång, annars hade jag fått stå ute och frysa...
Dagens bravader.
Idag åt jag inte lunch med de andra så då fick jag inget husmorstips. Jag var istället på möte inne på Östermalm. Men det var knappt att jag tog mig dit! Taxin som skulle skjutsa mig kunde inte ta sig ner till min arbetsplats för att hämta mig. (Bakgrundsinformation: vägen ner till mitt jobb är uppgrävd och det står lyftkranar och lastbilar i vägen.) När jag kom utanför porten såg jag min taxi lääängst uppe vid vägen men när han insåg att han inte skulle kunna köra ner åkte han någon annanstans. Här börjar vår katt-och-råtta-lek. Jag börjar gå upp mot vägen där jag sett honom, men inser att han kanske försökt hitta en annan nedfart. Då går jag tillbaka istället, försöker läsa taximannens tankar och börjar gå mot industriområdet eftersom jag tänker att han förmodligen kör ner den vägen. Han kommer inte. Då får jag börja gå tillbaka igen för att ensam och stark försökta trotsa lyftkranarna (som en vacker dag kommer att bli min död). Då ser jag min taxi igen, lääängst uppe vid vägen! Jag börjar vinka febrilt och han ser mig och stannar. När våra vägar tillslut möts är vi lyckliga båda två. (Värt att tillägga är att jag kom fram en kvart för tidigt till mötet också, trots detta lilla äventyr. Jag är ute i liiite för god tid ibland.)
På väg in till mötet slår det mig hur sjukt dåligt jag hittar i city. Men idag insåg jag nog hur allt hängde ihop. Det var en liten aha-upplevelse.
Mötet gick fint och jag åkte t-bana tillbaka till jobbet. Det var också ett äventyr. Jag åker aldrig kommunaltrafik längre och idag blev jag pinsamt medveten om hur länge sen det faktiskt var!
Jag hade lånat en kollegas SL-kort (eftersom jag inte äger ett) och hon förvarnade mig om att hennes kort ibland inte går att dra vid spärrarna. Så när jag då kommer ner till spärren och drar det får jag ett rött kryss. Jag provar igen. Rött. Och igen. Rött. Då ser jag en klisterlapp bredvid drag-springan där det står (typ) "Håll kortet framför läsaren tills det att det lyser grönt." Vid det här laget är jag förvirrad och ser mig om efter en "läsare". Jag ser ingen och ger upp och visar kortet för kontrollant-människan istället.
Det fanns ingen läsare. Jag känner mig lurad.
Efter jobbet var det träning. Sen Grey's anatomy. Jag grät en skvätt. I almost always do. Nu blir det till att läsa lite Jenna Jameson. Sen Mitt i Haninge. Sen sova. Nighty.
Nyttig lärdom.
Idag bidrog jag till lunchsällskapet med ett husmorstips ur tidningen jag haffat:
"För att få mejeriprodukter, typ keso, att hålla längre så ska du ställa in förpackningarna upp och ned i kylen."
Jag kan någonstans se logiken i det hela. Men det uppstår ändå några frågor.
1) Hur kommer man på att denna teknik funkar?
2) Hur får man innehållet i kesoburken att stanna där, utan att sippra ut genom locket?
3) Hur kommer man på att denna teknik funkar ..?
Stör ej.
Ja, nog om det.
Imorse störde jag mig på att det såg ut att vara så folktomt på SATS. Sen störde jag mig på det faktum att några andra hittat min eminenta parkeringsplats i industriområdet vid jobbet (som förmodligen är förbjuden) och att jag då istället får ställa mig halvt över kajkanten för att ens ha någonstans att stå. Sen störde jag mig på folk som alltid anser sig veta bäst fastän de inte har någon aning. Sen störde jag mig på att det luktar fis varje gång man öppnar vårt kylskåp på jobbet (och att jag sitter tre meter därifrån). Sen var det störande att det var extra kallt på jobbet idag. Och på vägen hem störde jag mig på att SATS verkar vara typ överfullt (imorgon blir jag medlem).
Livet är hårt när man stör sig. Stackars er som alltid har det såhär. Typ ni fjortisar. Ni verkar störa er mycket på saker. Poor things.
Tråkigt.
Kom på just nu i detta ögonblick att jag har ett Prison Break-avsnitt att titta på dock, så det gjorde ju situationen lite ljusare.
Några grejer i punktform:
1) Pappa är hemma från Mexiko nu.
2) Det innebär att jag bor hemma igen.
3) "Mitt" SATS öppnar på lördag!
4) Min kära vän Christina har fött en liten pojke.
5) Jag längtar som en tok till jag blir faster för 4:e gången (beräknat runt jul och nyår).
6) Jag behöver semester.
Nu gör det för ont. Nu ska jag hit the couch!
Ciao.
Söndag kväll.
1/11-9/11
Varje kväll sedan den 1/11 har jag suttit på msn i samtal som slutar vid tvåtiden på nätterna. Sen har jag gått upp vid sju för att åka till jobbet och jobbat över varje dag.
Veckan har gjort slut på mig som människa, vilket märks då jag idag sov till 11 för första gången någonsin typ.
Ikväll har vi träning sent, men jag ser fram emot den. Det känns som att det var väldigt länge sen vi tränade och jag kommer med sunshine news idag. Ska bli kul. Nu kör vi så det ryker!
Förlåt.
Förlåt för de misstag jag gör som går ut över er.
Jag gör det inte med flit.
Oh...
Åh..!
Alla helgons dag.
Imorse när jag vaknade kunde jag inte lyfta på huvudet. Det var en obehaglig känsla. Förmodligen hade jag sovit konstigt och vaknat med nackspärr. Att köra in till Gullmarsplan var en pärs och jag fick "roa mig" med att hålla upp mitt huvud med den handen som inte var på ratten. Jag plockade upp Hilda, Lina, Katrin och Cissi och vi drog iväg till Katta för att planera domarutbildning. Alltid trevligt att hänga med folk utanför föreningen.
Klockan 16.30 bar det väg hem igen. Köera i Söderledstunneln var enorma och jag förstod inte vart alla människor var på väg en lördagskväll. När jag hade släppt av mitt sällskap i Gullmars igen och åk förbi Globen såg jag det. Alla skulle till Skogskyrkogården såklart. Det var mäktigt att se alla bilar på väg till, och vid, kyrkogården. Svårt att inte bli berörd.
Sedan jag kom hem har jag badat varmt, fått massage med tigerbalsam och försökt svettas bort min värk. Det är en än så länge en icke-fungerande metod.
Nu ska jag istället försöka sova bort det men det känns lite som att det är dömt att misslyckas. Det är ungefär som att försöka bota en värk man fått av att gå in i väggen med huvudet först, med att gå in i väggen igen. Funkar sådär...