Behind these hazel eyes.

Numera ser jag ut såhär på jobbet. Minus alla färger då.


Jag behöver mörkret solglasögonen ger. Jag tror jag har migrän.

Min huvudvärk idag är inte nådig. Jag vill bara sitta och blunda. För att göra allt extra mycket deprimerande så fick Therése gå hem med Milton precis, eftersom någon här (dock inte på vår redaktion) visade sig vara allergisk. Owä.
Finns Flickan som lekte med elden på hyrfilm nu, förresten? Då ska jag hyra den. Nån gång.

Bra första advent. Mat hos mamma och pappa. Hann kolla lite på VM innan det var dags för träning. Världens bästa träning nästan. Love the progress. Nu hemma nybadad. Imorgon är det jobb igen (och början på en innehållsrik vecka). Jag ska handla frukost till alla så väckarklockan ringer extra tidigt. Därför väljer jag bort Troja till förmån för Mitt stora feta grekiska bröllop. Den är kortare.

Herrå!

En bra dag. Fick mitt paket på posten (en tröja + en väska). Kollade VM hemma hos Melissa, vilket var kul. Det är dock rätt skrämmande dålig kvalitet på vissa lag och det känns sjukt tråkigt på ett VM. Men andra kompenserar ju förstås! Japan bland annat. När man inte tror att de kan bli bättre toppar de sig själva - igen.
Anywho. Efter VM drog jag på bio med Limpis. New moon, äntligen. Och herre, vilken film. I die. (Och jag är givetvis på Team Edward.)
Imorgon blir det glutt på VM igen (för att se vad resultatet blir) och sen träning med Eagles. Mygod, we're gonna be good!

Nu natti.

Det här är en sån där kväll då man är full med tankar men helt tom på ord. Då är det dumt att blogga.

Okej, nu poppades årets första jullåt på redaktionen. Mariah Carey - All I want for christmas is you. Jag försökte hålla fast vid att 1 december är gränsen för när man får börja spela julmusik men Linda ville prompt ha just den.

We're doomed.

Mystisk synkning:
Igår. Kicks, Haninge centrum. Make Up Stores hylla. Jag ser ett rött läppstift, funderar på att köpa det, väljer att inte göra det.
Går till frisören. Medan han piffar till min frisyr säger han "Brukar du ha rött läppstift? Det skulle du passa i".
Går till Kicks. Köper läppstiftet jag tidigare valde bort.

Jättekonstigt.

Hur kommer det sig att jag, bara för att jag ska gå en kvart tidigare från jobbet idag, känner mig superstressad? Det är som att dagen blivit hälften så lång!

Jag ska för övrigt klippa mig. På riktigt denna gång. Spännande.

Asså, jag måste bara få upplysa er om en grej. Det är december på tisdag. December! Det är ju freaking fantastic! Det må vara för att vi har jobba-övertid-dagar-så-vi-kan-va-lediga-i-jul-dagar just nu, och jag därför är i ett extra gott julmood, men det är för himla fint asså.

Massage klockan tre också. Livet är bra.

Häromdagen hände någonting jag inte fullt kan förklara. Jag och min kollega Linda var på väg tillbaka till redaktionen  med vår lunch i händerna. Vi ser hur en folkmassa står och tittar på något och vi ansluter till gruppen. Då ser vi hur en man, i fin kostym och slips, är på väg ner på skidor nerför den lååånga trappan från Malmskillnadsgatan till Kungsgatan. Alltså. Den är lång. Han har hjälm på sig och ramlar stup i kvarten. Vid varje avsats i trappan ligger han och gämer sig en stund (det finns många såna, trappan är lång) och längst ned på Kungsgatan (där vi också står) står en tjej och stoppar trafiken. För skulle mannen stå på benen, när trappan är slut, är risken stor för att han åker rakt ut i gatan.
Vi följer hans färd ner. Det slår gnistor om hans skidor och han slår sig gul och blå. Men han kommer ner. Väl nere ser vi att hans hjälm har en kamera fastsatt och på Kungsgatan står även en man och filmar honom.

Jag kan inte förstå.

Nejmen nu är man hemma från jobbet då. Kul. Dags för sängen så kör vi igen imorgon då?

PS. Jag har lekt med Milton idag. Hans tänder är sylvassa och mina händer är sönderrivna. Men vad gör det när han är världens sötaste?

Nog för att jag gillar mitt julpynt men nästa år går jag all in, såhär:


Du måste se hela.

Idag när jag skulle köpa frukost (som kostar 15 kr) var jag tvungen att lägga till en grej för att det skulle komma upp i minst 20 kr, som var villkoret för att få betala med kort. Då köpte jag en nougat. Liksom en sån där lång en. Nu ligger den här på mitt bord och skriker mitt namn.

Usch.

Vi jobbar över idag men vad gör det när vi har en ny redaktionsmedlem?


Milton måste ju vara den enda som kan kissa framför cheferna och få glada tillrop som respons.

Ett till inlägg. Aaah.

Okej, hur sorgligt är det inte att Oprah lägger ner sin talkshow? Visserligen typ 2011 men ändå, hon är min guru och jag har sagt att jag ska se henne live nån gång. Frågan är när jag har vägarna förbi Chicago nästa gång?

Okej, hej Erik sjunger i Idol. Om han åker ut kan jag lika gärna sluta kolla.

Och nu har jag sett sista avsnittet av Gilmore girls. Jahapp. Vad ska jag nu göra varje lördag- och söndagsmorgon? Tråååkiiigt.

Det gäller att peppra på med inlägg så att man slipper ljudet från min film när man kommer in på min blogg...

Nääe, men om man skulle ta och anmäla sig till Kanal5:s nya satsning Dating in the dark? Sex singlar flyttar in i ett hus, tjejerna för sig i en del, och killarna för sig. Enda gången man får "ses" (läs inte ses) är i ett mörkt rum. I slutet av varje program tänds lamporna och då får man bestämma sig för om man vill fortsätta ses eller inte.

Som dejting för blinda. Det negativa är väl att man faktiskt sen får se hur de man kletat på de facto ser ut. Kan bli jobbigt sånt där.

Jag älskar reklamen för måndagens avsnitt av Ullared.

Reporterröst: "Kan du inte berätta om borgen du har byggt där bakom?"
Konstig man: "Jag har ingen borg."
Reporterröst: "Men nog ser det ut som en borg litegrann?"

Konstig man vänder sig om. Stirrar planlöst på den uppenbara borgen.

Konstig man: "Nu förstår jag inte vad du menar."

Hahahaaaa.

Det finns en "grej" som heter Snack. Konversationskort för dig som gillar att prata. Man ska väl använda sig av dem för att snacka med folk på fescht och sånt, gissar jag.

Idag fick jag en fråga från Fredrik:
"Vad skulle du göra om du var den sista människan på jorden?"

Jag svarade.

Sen fanns det visst en följdfråga:
"Vem skulle du välja som sällskap?"

Hm? Bara jag som ser ologiken i det hela?

Igår slogs jag av en tanke, som jag tidigare bara snabbt skämtat om, men som jag insåg faktiskt kanske skulle kunna gå att fixa. Idag har jag kollat upp lite vitala detaljer och så snart jag har putsat på formuleringarna ska ett mejl gå iväg. Åh, jag önskar så att planen går i lås. Det skulle göra några personer som jag tycker om så himla lyckliga.

Men det är ju förstås en stor portion önsketänkande fortfarande.

Du förvånar mig. Tidigare hade du inte mycket gott att säga om dina vänner. Visst, du tyckte om dem, de hade funnits i din umgängeskrets sen urminnes tider och allt det där, men de var inte mycket att lita på. Deras respektive ska vi inte ens snacka om. Nog önskade du att de skulle byta ut sina partners?
Men nu är det som om allt vore bortblåst. Allt du tidigare sagt och beklagat dig över, verkar inte längre finnas i din värld. Det får mig att tro att du förändrats en hel massa. Och tidigare delade jag dina värderingar och ansåg att dina känslor betydde något och att du visst hade rätt att vara sårad när dina vänner utnyttjade dig och betedde sig som klåpare. Så nu kan jag inte längre finna förståelse för dina val. Jag kan bara säga att jag hoppas du mår bra. Jag tror inte att du gör det.

Och förresten, ligger inte Rom i Italien?

Förresten. Spindeln imorse låg exakt där jag placerade den igår. Tillsammans med pizzabladet. Jag måste verkligen ha kastat det och kutat. Nu kanske min granne blir arg, det ligger precis utanför deras dörr.

Det kändes nyss som att jag var med i en film. Jag mejlade vår it-ansvariga om att jag får varningsmejl om att min mejlbox snart är full. Han svarade på mitt mejl innan det knappt hade gått iväg och frågade om han fick fjärrstyra. Jag gav honom ett okej och sekunden efter lever min dator sitt eget liv. Först ett chattmeddelande som sa "Nu tar jag över" och sen musklick hit och dit, utan att jag själv kunde styra. Coolt. Men samtidigt läskigt.

Okej, jag höll seriöst på att inte komma in i min lägenhet nu när jag kom hem från träningen. När jag kom hem från jobbet upptäckte jag en fet spindel ovanför min ytterdörr. En fet alltså. Jag har nog aldrig sett så stor i Sverige. Redan då var jag rädd, men han satt en meter ovanför dörren så jag öppnade snabbt och sprang in. (Jag såg liksom framför mig hur han skulle släppa väggen och landa på mig när jag gick in.)

Nu när jag kom hem från träningen var ju han det första jag tittade efter förstås. Han satt inte längre på sin plats. Istället satt han precis i springan till dörren! Så när jag försökte öppna dörren så skulle den liksom slå i honom. (Jag såg framför mig hur han vid en snudd skulle springa in i min lägenhet.) Jag var seriöst rädd. Funderade på att ringa pappa men det kändes lite brutalt. Istället gick jag och snodde grannens reklamblad för nån pizzeria och slog honom med det (ja, spindeln alltså, inte grannen). Han föll ner på marken. Väl där fortsatte jag vispa pappret på honom tills han tillslut for in i grannens dörr. Då öppnade jag och sprang in. Aaah!

Han kommer haunta mig.

Lycka: nu Desperate, sen Mindys Gilmore Girls-avsnitt till mig! Yay. Om jag orkar se allt, vill säga. Annars, desto mer lycka senare i veckan.

Måndag 16/11. Vilket skämt. Vilken crap-dag.

Min bror fyller år imorgon. Det är ju iallafall trevligt. Måste köpa en present innan jag springer iväg och ska gratta honom bara.

Jomen asså, jag lever ju. Men jag har bott på hotell lördag-söndag och haft TK-helg. Direkt från TK-helgens slut åkte jag till träningen och nu är jag helt slut i huvudet. Och i kroppen. Armen håller på att trilla av nu (av sprutan) och jag känner mig helt mör. Vi får väl se om det är nu har får min minuiflunsa som hittills inte kommit.

Jag ska se Gossip Girl och sen Paradise hotel. Det senare ser jag som ett måste. Som en trafikolycka ungefär. Man borde inte kolla men man kan inte låta bli. Men jag tror inte jag kommer följa det, det ska väl gå varje kväll om jag inte är ute och cyklar? Big nono.

En helt okej olycksdag så långt, kan jag känna. Vaccin på morgonen. Toppen. Bullfika direkt när jag kommer till jobbet som den söta praon haft med sig. Toppen. Shopping på lunchen, så nu är jag en vinterkappa och ett par (rid)tights rikare. Toppen. Långlunch med kollegorna där vi försöker lista ut Lindas födelsedags-ledtrådar som hon får på sms. Toppen. Nu är det bara två timmar arbetsdag kvar och sen vankas födelsedagsfika + hejdå-Li-fika. Toppen. Sen marsch pannkaka till rolig träning.

Toppen.

Okej, punktform:
1) Jag ska få svinis vaccinis imorgon. Har nog aldrig varit lyckligare över ett sjukhusbesök.
2) Jag har hittat en ny stå upp-favorit: Messiah Hallberg. Sjukt skön stil.
3) Imorgon är det fredagen 13:e. Frågan är hur det kommer att påverka min dag?
4) Sen glömde jag resten så godnatt.

Okej, är jag svår att förstå? Scenario:
Jag köpte för en vecka sen en Face cool balm från Make up store. När jag kom hem såg jag att det stod, på bruksanvisningen, att man skulle sätta några pastiller i Face cool balmet och låta dem göra jobbet. Jag såg ju såna pastiller i butiken men det var ingen som sa nåt om att man behövde såna. (Vilket man iochförsig inte gör, men jag ville ha ändå.)

Idag, Make up store:
Jag: Hej. Hör dessa pastiller till Face cool balm?
Kassörska: Ja. Men du kan ha dem till annat också.
Jag: Okej, men jag köpte en Face cool balm förra veckan, kan jag köpa de här separat nu?
Kassörska: Men du kan ha dem till annat också.
Jag: Ja... men... jag vill ha dem till mitt Face cool balm. Hör de ihop med det, så man måste köpa i ett paket, eller kan jag köpa dem nu?
Kassörska: Du behöver inte ha dem till...
Jag: Jag vet! Tack! Kan jag köpa dem separat?!
Kassörska: Nu menar du?
Jag: Ja...
Kassörska: Ja.

Var det så svår att förstå?!


Pastillerna var för övrigt små ansiktsmasker. Nu ser jag ut som ett monster i en film, men jag vet inte vilket monster och vilken film. Den som vet får en guldtia.

Note to self: So you think you can dance börjar ikväll! Jag har verkligen hållit mig från att titta på de avsnitt som redan släppts i USA, men jag vet ju att när jag väl sett ett program så kommer jag vilja se alla på en gång. Så det där med att följa Sveriges avsnitt kan bli en utmaning. Återstår att se.

Förresten så har jag klippt mig och färgat håret idag. Eeeh. Aaah! Ni får se bild ikväll förhoppningsvis...

Lyssna här så ska jag berätta hur det ligger till. Det är mitt liv och mina beslut. Min "bortkastade tid" och min stress. Det finns inte någon anledning i världen för dig att oroa dig över de val jag gör, som endast berör mig. Jag vet att du menar väl men förstå detta: Det hjälper inte.

Såja.

Nu har Melissa lagt upp hela vårt program i sitt fotoalbum på Facebook. Kul tjej. Jag hade ju velat överraska lite iallafall! Ikväll är det träning igen. Förhoppningsvis är våra sjuklingar friska så vi kan vara ännu bättre än i söndags. Wawawewa.

Dags att börja jobba kanske? Jag har ju faktiskt varit här sen åtta. Toot, toot nu kör vi!

Häromdagen upptäckte jag att min mobil hade gått sönder. Eller ja, inte riktigt, men den fina röda paljett-utsmyckningen hade fallit bort. Nu ser det mest ut som en mask som spelar fotboll.



Jag kan leva med det iochförsig. Hade jag haft en mask som kunnat spela fotboll hade spelat med den. Trots att jag varken gillar maskar eller fotboll.

Måndag morgon. Jag har mått bättre. Hela helgen har varit inlindat i ett febertöcken. Höjdpunkten var ju ändå Eagles träning igår, som jag pallrade mig till, som gav mig liv.

Roligt är att en viss kille gett sig fasiken på att rädda mig ur mitt singelliv. Han är upptagen själv, med allt vad det innebär, men langar killar för blinddates på löpande band. Senast en nu i lördags då. Vi får väl se vart det bär hän.

Idag inviger jag uggsen. Jag hade nästan glömt hur bekväma de är.

Måste bara säga innan Idolerna börjar sjunga:
Jag är så glad att Erik ska sjunga The show must go on, som faktiskt är en av världens bästa sånger!

---

Update: Mihihi, BÄSTA Idol-framträdandet ever!

Okej, jag måste ju se Paranormal activity.



Vem är med mig?

Dagen har börjat bra. Det var lätt att gå upp, jag fick sitta ensam på bussen och läsa min bok (Vindens skugga, om någon undrar), jag hittade ett nytt frukostställe på Hötorgets t-bana (det måste ju vara den bästa t-banestationen ever), ingen svimmade på mitt tåg och det är freeedag! Jag gillar't!

Och ikväll är det träning. Gillar det ännu mer.

Mystisk dag det här.
1) En man svimmade (?) på min tunnelbana imorse. Vi fick liv i honom efter en stund men först satt han bara på golvet med öppna ögon men utan medvetande. Det var faktiskt läskigt.
2) Jag åt indisk mat till lunch. That's a first! Inte indisk mat alltså, mer att jag åt det till lunch.
3) Jag läste en bunt texter på jobbet idag, men vågar inte skriva vilken sort (sånt får inte avslöjas). De hör inte till vardagen iallafall men de tog en hel dag att ta sig igenom.
4) Efter jobbet träffade jag en person jag aldrig tidigare mött. Det var intressant.

Nu ska jag se Mammas pojkar. Sen kanske ett avsnitt True blood? Jag har halkat efter!

Haha, dagens citat från min kollega Hannah:
"Nej, jag har inte träffat honom, men jag har sett hans kön på bild."

När är det okej att börja använda Uggsen?

Nu har jag äntligen köpt mitt fina Rosa Bandet-armband från Guldfynd (läs Linn köpte det till mig). Nog för att Rosa bandet-månaden är över, men man kan ju alltid stödja bröstcancerfonden för det!

It's pretty. Och jag har letat som en galning efter det i över en månad.

Jag friade igår.
Känns fett hett att vara förlovad. Min fästman heter Leo Buchanan och han var med i Thriller Live igår. Jag tror att grabben är 19 år, men det gör inget. Jag skrek seriöst "Marry me, Leo!" från publiken. Jag tyckte mig höra ett "yes!" i micken, men det kan ha varit inbillning. Idag youtubade jag killen det första jag gjorde. Tyvärr hittar jag inget klipp från showen, men ett där han uppträder med en egen sång. Det är svårt att förstå hans storhet då, men jag är stolt över min älskling.



Thriller Live var grymt! Jag har nog aldrig varit på en bättre konsert/musikal. Det var Michael Jackson-impersonators som inte bara var lika dansmässigt, utan även röstmässigt. Och de drog igenom väldigt många av MJ:s hits, allt från Jackson 5-tiden till Bad och Black or white.
Det var när Leo sjöng She's out of my life som jag föll för honom. Känns stabilt.

Det var verkligen världens bästa present att få. Hela Cirkus var galet och stod upp och dansade och sjöng. Fan-tas-tiskt. Aaah.

Nej men hörrni, om man skulle dra och se Thriller på Cirkus nu då? Jag fick ju biljett av Limpis och Ylvis när jag fyllde år och ikväll ska alltså jag och Linn gå. Och jag har ju inte riktigt vetat vad det är, men det är ju West End-"musikalen" som jag och Linn såg på stora billboards när vi var i London i juni! Vi tänkte ju se den då men var biljettlösa, och nu är den här, weehoo. Mer Michael Jackson åt folket.

Nääe, om man skulle ta och skriva en bok, kanske? Något förslag på vad den bör handla om?

Jag lever fortfarande. Har haft mycket att stå i bara! Igår var det tjejfest hos Carolina. Hela Korps-gänget var där. Love it! Sen blev det Golden hits efter det. Det var galet mycket folk ute, jag förstår inte de som ställer sig längst bak i en hundrameterskö. Varför gör man det?!

Idag fyller pappa år. Ska hem till honom nu och fira tillsammans med resten av familjen.

Heippa!