Behind these hazel eyes.

Jag har försökt hålla mig ifrån rapporteringen från Oslo. Jag läser rubriker, håller mig till en "hum-nivå" och nöjer mig med det. Hinner störa mig lite på allt "stöd" alla helt plötsligt visar Norge på fejsbook och twitter. Folk lajkar sidor som ska tända ljus för de bortgångna. Tycker på så vis att de gjort sitt, antar jag. Det är beyond me, sånt där. Det är det alltid, i såna här krissituationer. Gör något, som betyder något, istället.

Men nu. Nu har jag ägnat senaste timmen åt att läsa. Titta på bilder. Följa minnesstunder. Och tårarna slutar inte att rinna. Denna tragedi. Denna hemska, hemska tragedi. Det finns inga ord som kan trösta. Inga ord som på något sätt kan beskriva det som hänt i Norge. Den ondska som fått härja fritt.

I samma veva är det svårt att missa rubrikerna om Amy Winehouse. Nu tillhör hon Forever 27 club - stjärnorna som dog vid 27 års ålder. Jimi Hendrix, Janis Joplin, Jim Morrison och Kurt Cobain är med i klubben. Tragiskt. Och mystiskt.