Behind these hazel eyes.

Okej. Jag viker mig. Vi kör på det här. Vi satsar fullhjärtat och ger det allt vi har. Det får bära eller brista nu. Men med mycket vilja och ännu mer hjärta kommer vi få det att fungera. Det är jag helt övertygad om. Jag vill bara att du ska vara övertygad. Just du. Är inte du det kan jag lika gärna stå och trampa själv. Och jag vill inte trampa själv. Nu gör vi det här tillsammans.

På tal om att trampa... vatten. Det går inte att göra med simfötter. Det upptäckte jag ute på djupt vatten, och i stora vågor, i Egypten. Jag skulle snorkla och hade fått simfötter för första gången i mitt liv. När jag sen upptäckte att jag bara sjönk greps jag av panik. Vad hade jag gjort utan Andreas där som räddade mig till båten? Och sen fick jag simma tillsammans med supersnorklaren som-jag-inte-minns-namnet-på. Hur som haver så var det fantastiskt och jag hade aldrig fått så bra snorklingtur om jag hade simmat själv. Yay him.

Nu ska jag se What about Brian. Har längtat lite efter den. Försvinner alltid från min riktiga värld när jag kollar på Brian. Och det är lite roligt - för det är ingen klassisk serie där någon är sådär supersnygg. Finns knappt något ögongodis och det är sjukt befriande.

Moi moi!