Death becomes her.
Igår höll jag på att bli mördad. Ja, eller inte riktigt. Men det fångade din uppmärksamhet, right?
Jag har ju min bil i ett litet "parkeringshus" där jag bor. Man låser tunga gallergrindar om sig och bilen står inlåst. Igår kväll när jag hade kört in genom grindarna och skulle gå ut för att låsa om mig, så kom en annan bil bakom. Jag förutsatte naturligtvis att det var någon av mina grannar så jag lät dörrarna stå öppna och så körde jag till min plats. Då körde den andra bilen in och stannade precis bakom mig.
När jag hoppade ur min bil kom det ut en kille ur den andra bilen. Han pratade konstigt - sluddrade nästan - och frågade efter "Dalavägen". Jag sa att det inte finns någon Dalaväg och att han förmodligen ville till Dalarövägen, men han fortsatte upprepa "Dalavägen". Då gav jag honom en vägbeskrivning till Dalarövägen och sa åt honom att åka. Han tog lång tid på sig att komma ut, och jag var tvungen att stå vid grindarna för att låsa efter honom. Men till slut försvann han ändå. När han var vid sjukhus-rondellen såg jag att han började irra igen. Han hade uppenbarligen inte fattat min beskrivning. Tilläggas bör ju att man inte har någonstans att köra, annat än ut till vägen, när man är uppe vid sjukhuset. Men det tyckte visst inte han. Strange.
Das var das. Annars kollade jag på en massa tv igår. Idol och What about Brian och SYTYCD. Jag sparade på inspelade Heroes, eftersom jag var så trött, men nu såg jag att det kommer en till del ikväll. Så nu måste jag se gårdagens del innan klockan 21 ikväll. Det är inte lätt att vara tv-slav!
Är på jobbet nu. Kommer förmodligen ha ton at göra idag. Mmm, vi ska ha redaktionsmöte i eftermiddag förresten. Jag ska köpa med mig fika från Muffinsfabriken. Deras muffins är heeelt outstanding! Mumma.
Herrå.
Jag har ju min bil i ett litet "parkeringshus" där jag bor. Man låser tunga gallergrindar om sig och bilen står inlåst. Igår kväll när jag hade kört in genom grindarna och skulle gå ut för att låsa om mig, så kom en annan bil bakom. Jag förutsatte naturligtvis att det var någon av mina grannar så jag lät dörrarna stå öppna och så körde jag till min plats. Då körde den andra bilen in och stannade precis bakom mig.
När jag hoppade ur min bil kom det ut en kille ur den andra bilen. Han pratade konstigt - sluddrade nästan - och frågade efter "Dalavägen". Jag sa att det inte finns någon Dalaväg och att han förmodligen ville till Dalarövägen, men han fortsatte upprepa "Dalavägen". Då gav jag honom en vägbeskrivning till Dalarövägen och sa åt honom att åka. Han tog lång tid på sig att komma ut, och jag var tvungen att stå vid grindarna för att låsa efter honom. Men till slut försvann han ändå. När han var vid sjukhus-rondellen såg jag att han började irra igen. Han hade uppenbarligen inte fattat min beskrivning. Tilläggas bör ju att man inte har någonstans att köra, annat än ut till vägen, när man är uppe vid sjukhuset. Men det tyckte visst inte han. Strange.
Das var das. Annars kollade jag på en massa tv igår. Idol och What about Brian och SYTYCD. Jag sparade på inspelade Heroes, eftersom jag var så trött, men nu såg jag att det kommer en till del ikväll. Så nu måste jag se gårdagens del innan klockan 21 ikväll. Det är inte lätt att vara tv-slav!
Är på jobbet nu. Kommer förmodligen ha ton at göra idag. Mmm, vi ska ha redaktionsmöte i eftermiddag förresten. Jag ska köpa med mig fika från Muffinsfabriken. Deras muffins är heeelt outstanding! Mumma.
Herrå.
Kommentarer
Trackback