Tacka Gud för Facebook.

En dag i Rom höll jag på att sätta frukosten i halsen när en italiensk man uppenbarade sig på tv-rutan. Han var med på OS och hade precis tävlat sin gren och missat finalen, men vad gjorde det när han var så vacker? Linn höll med mig. Han var vackrare än något annat vi skådat.

Nu har jag honom som vän på Facebook. Facebook är fantastiskt. Vem bryr sig om killen är 87:a? Han är vacker.


Jag ska berätta "allt" om Rom och bröllopet i Schweiz när jag fått tag i lite bilder. Det blir roligare så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback