Imse vimse...
Idag när jag åkte hem från jobbet var jag med om ett smärre trauma. Precis när jag är på väg att svänga ut på motorvägen upptäcker jag att en spindel spatserar ovanför mitt huvud (i taket). Här ställs jag inför ett val:
1) ignorera den
2) låta den vara kvar men hålla 100% koll på den
3) döda den
Alternativ ett slog jag bort direkt. Jag försökte en stund ignorera men insåg att jag inte alls ignorerade när jag tänkte på den konstant (nej, det räknas inte att ignorera bara för att man inte ser den i vitögat). Alternativ tre kändes inte helt klockrent då jag såg framför mig hur jag skulle misslyckas med mitt mordförsök och istället göra så att den hamnade i mitt hår, mitt knä eller på någon annan valfri kroppsdel.
Det blev alltså alternativ två. Den spatserade vidare framåt mot fönstret och då såg jag min chans att squeeza den lite med solskyddet (vilket jag gjorde). Glad i hågen satt jag och tryckte solskyddet upp mot taket - samt bankade på det lite grann - men min lycka försvinner då jag ser den promenera ut på vindrutan, helt oskadd. Då fick jag istället bara följa den med blicken och jag blev lite lugnare när den faktiskt gick mot passagerarsidan i bilen. Jag börjar planera nytt mordförsök (fast jag såg det mer som en frigivning) när jag såg den gå mot rutan. Då tänkte jag att jag kunde öppna fönstret och att den skulle blåsa ut. I samma sekund som jag blir lite glad i själen över min eminenta idé så tappar jag bort den. SPINDELN ÄR BORTA! Jag letar febrilt men det är ingen bra idé att stirra på passagerar-rutan samtidigt som man försöker köra rakt så till slut får jag ge upp.
Nu är jag alltså lite illa till mods. Jag hittade aldrig spindeln igen och nu är den med största sannolikhet fortfarande kvar i min bil. Imorgon lär den dyka upp någon annanstans. I värsta (eller bästa?) fall ser jag den inte alls... men jag kommer att tänka på den...
Det är som folk säger: Det man inte vet om skadar en inte.
Jo, jag tackar jag.