Behind these hazel eyes.

Jag hade två intressanta samtal igår. Det ena hade inte med det andra att göra men båda gav någonting. Jag känner så ofta nuförtiden. Jag vill bara göra saker som ger mig någonting. Jag har i hela mitt liv gjort en massa grejer för andras skull. För att jag är för snäll för att säga nej, eller för att jag bara hemskt gärna vill göra någon glad. Nu är jag lite mer inriktad på mig själv. Men jag slutar inte vara snäll för det, bara så ni vet. Det ena behöver inte utesluta det andra. Haha.

Träningen igår var kul! Jag var mest fokuserad på tjejerna första halvan iochförsig, men styrkan de körde i slutet var imponerande! Åh, ni gör mig så glad, Eagles! Snacka om att ni ger mig någonting tillbaka för all den tid och energi jag lägger på er. Me loves you very much.

Annars så är jag lite nere i en tv-svacka just nu. På något vis så har jag lyckats hamna på efterkälken så nu spelar jag och kära Limpis in en massa program åt varandra och jag ser allt i en hiskelig oordning. (Heter det oordning? Stavas det så? Weird.) Jag blir helt schizo. Jag vet, det är knappast något problem. Men jag kan inte hjälpa att det gör mig smått förvirrad ändå. Igår såg jag iallafall utslagningen av SYTYCD men jag har inte sett själva dansprogrammet från i tisdags. Om jag inte helt missminner mig så är alltså Danny och Jamie ett par nu? Eller är det nu alla ska mixas? Hm, spännande.

Och på tal om dans. Verkar inte bli någon för min del denna termin heller.