In dedication to...
Jag tänkte skriva en sak här nu. Den handlade om dig. Men eftersom jag vet att du kommer att läsa detta så ville jag inte publicera inlägget. Det kanske skulle såra dig, och trots att du utåt sett ger sken av att inte bry dig så tror jag att du skulle göra det, just för att det är mig orden kommer ifrån. För du ser upp till mig på ditt eget lilla vis. Det är jag säker på.
Kanske gör jag fel i att inte skriva det jag tycker och tänker - speciellt i min egen blogg - men i detta ögonblick gjorde jag ett övervägande och beslutade mig för att mitt inlägg nog skulle stjälpa snarare än hjälpa. Kanske har jag fel, men då kommer det fler tillfällen för mig att ta upp ämnet.
Jag är i grund och botten en person som bryr mig om andras känslor. Tror jag att jag kommer att såra, undviker jag det in i det sista. Det är någonting att uppskatta.