Lukta, luktade, luktast.

Jaha, så var Desperate Housewives igång igen. Jag tycker egentligen att första säsongen var bäst, för då var det inte riktigt lika urflippat. Nu blir det bara värre och värre. Men vet ni vad? I like it anyway. Dessutom blir jag bara mer och mer berörd av Gabrielle Solis öde. Hon är nog den enda karaktär jag gråtit för. DH är ju annars ingen sån serie...

Vaselin luktar äckligt. Hur kan jag tycka om det så himla mycket och ha det på läpparna twentyfour/seven när jag inte gillar lukten?

Och på tal om lukt... Jag minns när jag och Ylva hade en diskussion om ordet lukta. Säger man "Du luktar illa" menar man ju att personen ifråga ger ifrån sig en illaluktande doft. Man kan även "lukta på blommorna" och då utför man ju faktiskt en handling. Men man kan inte säga typ "Jag luktar mint" as in "Jag känner lukten av mint" för då blir ju betydelsen åter igen att man "ger ifrån sig en doft av mint".

Ja... det kanske är en sån där must-have-been-there-anekdot?

Nu ska jag lägga mig och läsa nyaste SOLO (som inte kommit ut i butik än) och Mitt i Haninge som damp ned i brevlådan idag. Mitt i kom alltså. Inte SOLO. Den tog jag på jobbet.

Bon nuit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback