Behind these hazel eyes.

Man skulle kunna säga att det har övergått till ett beroende. Förut var jag inte ens medveten om att det skulle kunna vara ett alternativ för mig. Jag hörde andra prata om det men det fanns inte i min värld. Fram tills för några veckor sen, vill säga. Nu vill jag ha min dos så ofta jag kan. Det händer inte ofta men när jag väl börjat kan jag knappt sluta. Sex and the City - it's an addiction.
Det jobbiga är att jag typ har en känsla av att jag vet slutet. Att jag hört det eller sett det. Men eftersom jag aldrig följt serien så har jag liksom inte brytt mig. Nu är jag bara rädd för att slutet ska uppdagas för mig sakta men säkert och att jag ska komma på det innan jag är där. Det vore förskräckligt. Om någon yppar ett ord om hur det går... då blir jag tvungen att döda.

Har tränat combat idag. Alldeles ensam denna gång. Varken Linn eller Emma var där. Det var lite nya grejer idag och en låt var sjukt jobbig. Sjukt. Jobbig. Ja herre... Jag måste banne mig komma iväg oftare till gymmet! Söndagar räcker ju inte! Jennifer jobbade när jag var där förresten. Hon hälsar så gott till alla örnar. Jag skriver det här då jag lär glömma bort det tills vi träffas.

Nä, nu ska jag försvinna. Längtar till träningen imorgon. Skönt att kunna göra allt! Och jag känner att vi har medvind just nu. Det gör att örnar bara kan slå ut sina vingar och glidflyga - utan att ens anstränga sig. Det känns ganska fantastiskt. Taggaaa!

Sweet dreams.