Finland, Frida & friends.
Tanken, för några dagar sen, var ju att jag skulle berätta om Helsingforsresan men såhär i efterhand så orkar jag inte. Den var dock intressant på många sätt och jag lärde mig en hel del nytt, både inom cheer och som människa. Kanske för det onda, som hände, någonting gott med sig? Det återstår att se. Jag håller tummarna för det.
När mina vänner hade lämnat mig ensam i söndags, för att ta båten hem, var jag först lite nervös. Jag var ju ändå i ett "främmande" land och så. Men efter några minuter slappnade jag bara av och njöt. Jag såg klart tävlingen ifred, tog det ytterst lugnt efteråt, letade reda på min kära finska Mija (för övrigt silvermedaljör) och fick byta några ord med henne. Sen strosade jag till spårvagnen, plankade på den, hämtade bagaget på hotellet, tog bussen till flygplatsen och fördrev sen några timmar där innan mitt flyg skulle gå. Då slog det mig hur bra man ändå klarar sig själv - och helt utan ansträngning också! Världen är inte så läskig som den kan te sig ibland. Oh well.
Idag har varit en seg dag. Jag har haft ont i magen och varit olämpligt oproduktiv. Det roligaste av allt var när min chef kom och slog sig ned bredvid mig då jag hade ett msn-fönster + facebook öppet. (Inte mycket jobb där.) Det var lite pinsamt.
Efter jobbet åkte jag och hämtade ut min present till Linn samt mitt första Buzzador-paket. Jag ska testa Barilla Plus och deras pesto. Blir nog alldeles utmärkt, tror jag!
Nu ska jag bädda ner mig i soffan och tycka synd om mig själv. Sen lite senare blir det Desperate Housewives. Fina fisken.
Avslutar med att langa in en bild på mina favorit-tjejer, som jag åkte för att heja extra mycket på: Mija och så norska Martine (som tog brons). Love them!
nä, du ljuger för dig själv bara :)
Tihi, fin bild! :)