Behind these hazel eyes.

Jag är på riktigt orolig över min hälsa. Men för att den här bloggen ska handla om någonting annat än oroligheter och negativiteter (som för övrigt skulle vara en bra titel om jag någonsin skulle skriva en bok) så ska jag berätta om något som gör mig glad:

Eagles.
Dagens träning var ett enda stort halleluja-moment. Ni är så jäkla bra.

Tråkigt för mig att vi nu har lov och att det dröjer en vecka innan vi ses igen. Men jag vet ju att ni behöver, och förtjänar, det. Njut tjejer.

Herrå.