Behind these hazel eyes.

Idag har varit en mycket märklig dag. Den började med att min kollega Julia kom hem från sin resa till Hong Kong. Hon hade med sig en present till mig, eftersom jag hjälpt henne med en jobbgrej medan hon var borta. Presenten bestod av en gigantisk påse kinesiska snacks. Jord- och pistagenötter, i all ära, men jag hade lite svårare för den torkade fisken och de oidentifierbara bläckfiskdelarna! När jag öppnade påsen spreds en stank, som inte var från denna värld, vid mitt skrivbord. Snacksen var inte jättepopulära kan man säga. Och detta mumsar de på i Kina for fun?!

Grej nummer två är att jag alltid får stötar när jag närmar mig diskbänken på nya jobbet. Det är inte några små klena grejer utan det gör fruktansvärt ont! Idag trodde jag att mitt finger skulle ramla av. Grädden på moset är att jag sen stöter på alla jag vidrör. Det spelar ingen roll om det gått timmar sen jag var i närheten av diskbänken, första man jag rör efter det får sig en stöt som heter duga! Den jag gav Emelie idag var nog värst. Jag trodde armen exploderat.

Precis när jag ska lämna jobbet får jag sms av en gammal praktikant. Hon jobbar som loggare på Titan och skrev att hon just sett mig på tv. Först blev jag lite pusslad (som en amerikan hade sagt)  men sen visade det sig att produktionsteamet som var på vår träning förra fredagen satt precis bredvid henne. Så kan det gå.

Nu är jag hemma. Ska städa och sen blir det äntligen Britneys dokumentär från i lördags! Woohoo.