Behind these hazel eyes.

Idag har jag haft en bättre dag, än igår. Punkt. Torsdagens problem är inte ur världen dock, men jag valde att inte lägga mitt fulla fokus på det idag. Jag vill slippa tänka på otrevliga saker i helgen. Nu vill jag bara njuta av min ledighet.

Idag hade vi träning. Det är inte många kvar nu innan DM! Jag grämer mig lite över att jag kommer missa de två nästkommande fredagarna. Det är ju fredags- och söndagsträningarna som är roligast. Istället kommer jag att vara i Vänersborg och Luleå för att döma DM Södra respektive Norra. Det ska iochförsig bli roligt, men man önskar ju att man hade hunnit med både det och örnarna.

Igår var jag med om en konstig grej. Jag läste jag en text... som en person hade skrivit (nähä?). Och den fick mina ögon att tåras. Jag känner inte ens författaren bakom orden, men det var som om han skrivit texten till mig. Som om han beskrev allt det jag tycker och känner men inte själv kan sätta i ord. Då grät jag inte över att jag var ledsen, utan för att jag var... förstådd.
Jag inser att det låter helt sinnessjukt men det var en riktig aha-upplevelse. Jag har aldrig berörts så av det skrivna ordet, tror jag. Iallafall inte av en främmande person. Det var häftigt. Sen sov jag gott.