Behind these hazel eyes.

Livet är väl för himla roligt. När en sak går vägen är det en annan som skiter sig. Jag blir på riktigt helt effing out-of-this-world utmattad. Jag orkar inte tänka framåt längre. Jag orkar inte oroa mig för saker. Jag vägrar se risker med allt som kommer i min väg. Jag har gjort det i hela mitt liv - sett riskerna framför möjligheterna. Hos mig dyker det alltid upp ett "tänk om..?" innan några som helst andra tankar uppenbarar sig.
Jag önskar att jag bara kunde radera tänk-omet. Trycka delete.
-----
Jag hade en föreläsare en gång, på Södertörns högskola, som alltid uttalade delete "delight". Han gjorde det inte med flit. Han trodde att det hette så. Vi rättade aldrig honom.