Emil och jag.

Nu är jag precis hemkommen från min bror. Vi var och hälsade på lille Emil igen. Det är otroligt hur mycket känslor den killen väckt hos oss alla och så är han bara en vecka gammal. Vi tog ett snack han och jag idag. Jag förklarade för honom att man inte gråter i fasters famn och han lovade att hålla sig i skinnet. Jag sjöng lite Fields of gold för honom också vilket uppskattades. Känns som att vårt förhållande börjat bra.

Nu ska jag kasta i mig lite mat och sen måste jag nog städa hela lägenheten. Känns sjukt inbjudande en lördag men vad ska man göra? Imorgon ska jag till gymmet och sen träna örnarna, då blir det ingen städning gjord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback