Behind these hazel eyes.

Jag tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa just nu. På gårdagen, nuet och framtiden. På dig, på honom, på det som kunde ha varit och kommer att bli. På mig, på oss och på det som aldrig kommer att ske. På livet, döden och allt där emellan. På kärleken - obesvarad sådan men också det motsatta. På ödet, tillfälligheter och slumpen. På orättvisor, sanningar och lögner.

Igår slutade jag att andas när jag fick ett besked som kom som en blixt från en klar himmel. Jag vet inte om du läser det här men du ska veta att jag tänker något så innerligt på dig. På er. Och jag skickar så många stärkande tankar att jag blir matt i kroppen själv.